Vad är snö och hur uppstår det
Snö är nederbörd i form av iskristaller , enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln [ 1 ] men kan även referera till snö, som ligger på marken.
Fakta om Snö: En Grundlig Översikt och Presentation
Snöfall betecknar specifikt nederbörden och snötäcke betecknar snö på marken. Snö som virvlar upp från marken av tillräckligt kraftig och byig vind kallas snödrev. Snö är vanligast på vintern , men kan förekomma andra årstider om temperaturen medger detta, till exempel i subarktiska områden eller områden på hög höjd. De nedfallande iskristallerna kallas snöstjärnor och i de fall de klumpas ihop blir det snöflingor.
Dessa är ett granulärt material och har därmed en mjuk struktur, men snömassor blir mer kompakta om de pressas samman. När utomhustemperaturen är över 0 °C brukar snö, som ligger på marken normalt smälta se tö.
11 saker du inte visste om snö
Snö uppstår i de övre luftlagren när luft mättad med vattenånga kyls ned i temperaturer under 0 °C, i regel genom adiabatisk utvidgning i en uppåtgående luftström. Då kondenseras en del av vattenångan antingen till fina droppar av överkylt vatten eller också till fina iskristaller. Iskristallerna är vanligen platta och tunna, och har typiskt en sexarmad struktur i likhet med vanlig is.
Vilken form denna kristall antar beror på temperatur och fuktighet. Vid högre temperaturer kan snöstjärnan vara trearmad, medan armarna vid riktigt låga temperaturen kan flyta ihop så att flingan blir mer rund. Det stämmer inte att det inte finns två identiska snöstjärnor, men chansen att påträffa två exakt likadana är försvinnande liten.
När snöstjärnor faller genom fuktig luft nära noll grader får de en fukthinna, vilket gör att snöstjärnorna kan fastna på varandra och bilda en snöflinga. Särskilt stora snöflingor som bildas på detta sätt kallas lapphandskar eller lappvantar. Det kan ibland falla snö även vid temperaturer som överstiger noll grader Celsius vid marken, vilket begränsas av den relativa luftfuktigheten.
Vid hög luftfuktighet faller nederbörden som regn när temperaturen överstiger noll eller någon plusgrad. Vid lägre luftfuktighet kan det snöa trots att det är flera plusgrader i luften. När det snöar i samband med en kraftig vind har vi en snöstorm. Sjösnö är nederbörd som bildas i vindens riktning från en större sjö eller ett hav. Några typer av nederbörd med snö eller snöliknande slag beskrivs nedan.
Kortvarig och ibland kraftig nederbörd av snö kallas för snöby. Sådan kommer från moln av typen cumulonimbus bymoln.
Snöbyar kan dock i vissa fall vara täta och ge ihållande nederbörd, exempelvis i samband med snökanoner. Typiskt för snöbyar är att de börjar och slutar plötsligt, samt att intensiteten varierar. Kornsnö är nederbörd i form av mycket små, vita, spröda partiklar av is. Partiklarna är platta eller avlånga och vanligen mindre än 1 millimeter.
Vad är snö
De faller vanligen från moln av typen stratocumulus eller stratus. Isnålar, även kallat diamantstoft , är nederbörd som faller från en klar himmel och består av mycket små iskristaller som är så tunna att de tycks sväva i luften. Man brukar skilja på tre typer av hagel, [ 5 ] se nedan. Snöhagel, eller trindsnö, är nederbörd som liknar kornsnö, men där partiklarna är något större, cirka 2—5 millimeter stora.
Snöhagel studsar på hårt underlag och går ofta itu vid landning. Det är samma kod som för småhagel. Småhagel är hårda och runda iskorn som kan bli upp till 5 millimeter i diameter. Kornen varken studsar eller går sönder, till skillnad från snöhagel. Faller från bymoln och intensiteten kan vara kraftig i samband med blåst.