Grundläggande rättsliga principer
Markus Naarttijärvi har tillsammans med sina forskarkollegor införlivat nya perspektiv på hur rättssystem från olika nivåer, svensk statsrätt, EU-rätt och grundläggande rättigheter, möts och formar förutsättningarna för maktutövning och maktbalans i samhället. Det är givande när samtal lyckas få bitar att falla på plats på ett sätt som annars inte hänt.
EU-principer för offentlig upphandling
Genom att undervisa och forska från ett nytt perspektiv har Markus Naarttijärvi och hans forskarkollegor utvecklat nya tolkningar av hur vårt europeiska och svenska rättssystem samexisterar och påverkar varandra. Också vad det säger om förutsättningarna för hur makt utövas i det svenska samhället. Men det är i mötet med kollegor och studenter som de mest givande och insiktsfulla stunderna ofta inträffar, berättar Markus Naarttijärvi.
Intresset för Markus Naarttijärvis forskningsfrågor väcktes under en fältstudie i Namibia, där han undersökte demokratisk kontroll av säkerhetssektorn. Den erfarenheten ledde honom vidare till att studera den svenska säkerhetstjänstens nya möjligheter till preventiv elektronisk övervakning, som infördes vid den tiden. Det har lett till att ett av hans stora forskningsfokus just nu är semi-automatiserat beslutsfattande, vilket spelar en avgörande roll för mänskliga rättigheter och juridik.
Som rättsvetare är det alltid roligt att se när ens forskning blir en del av kunskapsunderlaget. Semi-automatiserat beslutsfattande innebär hur ansvar fördelas mellan människa och maskin. Det är särskilt viktigt inom områden som brottsbekämpning och sociala välfärdssystem. Fattas felaktiga eller diskriminerande beslut inom dessa områden kan det leda till stora rättsöverträdelser.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Genom att undersöka de rättsliga förutsättningarna för hur tekniska system och mänskligt beslutsfattande kan samverka vill Markus Naarttijärvi säkerställa att rättssäkerhet och grundläggande rättigheter upprätthålls även i en alltmer automatiserad värld. Det har hänt några gånger och det är lika trevligt varje gång — även om man inte alltid håller med om de slutsatser de landar i, säger han.
Markus Naarttijärvi berättar att i dagens diskussioner om AI och offentlig sektor talas det ofta om helt automatiserade myndighetsbeslut, vilket innebär att datorer fattar beslut utan mänsklig inblandning. Markus Naarttijärvi och hans forskningskollegor har utgått från en insikt om att de flesta beslut i praktiken inte är antingen eller, utan att de ofta redan kombinerar mänskligt och automatiserat arbete och sannolikt kommer behöva göra det även i framtiden.
Teknikens utveckling och den ökande optimismen kring AI innebär stora möjligheter men också stora utmaningar.
2022 års rapport om rättsstatsprincipen
Markus Naarttijärvi lyfter att införandet av dessa teknologier är ett medvetet val som kräver noggranna övervägningar. Det är lätt att teknikutvecklingen får ett nästan ofrånkomligt sken menar han. Forskningen visar att det är viktigt att stanna upp och reflektera över de värden och rättigheter som står på spel och vilka kompromisser som görs längs vägen berättar han.
Att peka på de värden som står på spel så att vi kan fatta mer genomtänkta beslut, säger Markus Naarttijärvi. I dialog med myndigheter och organisationer upplever Markus Naarttijärvi en vilja att lära sig mer och ta in nya perspektiv gällande att säkerställa att mötet mellan maskin och människa följer mänskliga rättigheter. Men det krävs också långsiktiga strategier för att kunna anpassa dessa insikter i praktiken.
För att hantera dessa komplexa och svåra problem handlar en central del av Markus Naarttijärvis forskning om att förena olika vetenskapliga discipliner. Teknik och juridik möts på ett sätt som kräver både djup och bredd i forskningen, och det tvärvetenskapliga samarbetet har varit avgörande för att förstå och hantera komplexa samhällsproblem menar han.
Hur påverkar tekniken våra grundläggande rättigheter?
Jag ser det som helt oumbärligt att integrera olika vetenskapliga discipliner i min forskning. Genom samarbete med forskare från olika discipliner har han kunnat hitta problemformuleringar som sträcker sig bortom de juridiska ramarna och ta hänsyn till teknikens inverkan på samhället som helhet. Umeå universitet har varit en viktig plats för Markus Naarttijärvis forskning och den unika akademiska miljön har starkt bidragit till hans framgångar.
Markus Naarttijärvi berättar att den icke-hierarkiska, sympatiska och öppna forskningskulturen har uppmuntrat till självständighet och kreativitet. En stor utmaning för Markus Naarttijärvi har varit den snabba utvecklingen inom både det rättsliga och det tekniska området. Det krävs en balans mellan att hålla sig uppdaterad och att inte förlora sig i jakten på att följa med i alla förändringar, menar han.
Det har lett till att Markus Naarttijärvi alltmer riktat in sig mot mer övergripande rättsfilosofiska och teoretiska frågeställningar, där slutsatser kan bli mer långsiktigt hållbara även när tekniken och lagstiftningen förändras. Det är viktigt att påpeka när lagstiftningen outtalat innebär en slags maktöverlåtelse till tekniska system.
Eftersom tekniken ofta springer före lagstiftningen blir det ofta mer grundläggande rättsliga principer som formar gränserna för vad som är juridiskt godtagbart, tills lagstiftaren kommit i kapp, berättar han. Att i förlängningen försöka säkerställa att dessa processer sker inom ramarna för vad som är acceptabelt utifrån konstitutionella och rättsstatliga ramar, säger Markus Naarttijärvi.
Avslutningsvis delar Markus Naarttijärvi med sig av några goda råd till de studenter som vill följa i hans fotspår. Markus Naarttijärvi berättar att jobbet som forskare är fantastiskt givande och intressant, ett arbete han varmt rekomenderar.