Rökning och kondition
Docent, överläkare, Tobakspreventiva enheten. Hjälp för att sluta röka och minska beroendet av tobak och nikotin. Tobaksrökning är ett unikt farligt beteende, som enligt WHO dödar omkring 7 miljoner per år. Miljöhänsyn är ett till argument för tobaksavvänjning. Tobaksodling sker i stället för matproduktion, utarmar jordar, slukar vatten, skapar miljöproblem, avskogning, och barnarbete är vanligt.
Tobaksrökning och hälsorisker
Fimpar är jordklotets vanligaste skräpobjekt och filtren av cellulosaacetat som ej skyddar hälsan omvandlas till mikroplast med stor påverkan på vår natur, inte minst den marina miljön [1]. Den passiva rökningen miljötobaksrök orsakar uppskattningsvis dödsfall per år i vårt land. Rökning är en komplex livsstil med nikotinberoende, invävt med psykologiskt och socialt beroende.
Det finns också en social gradient i tobaksbruket, d v s de som har det sämst röker mest.
Vuxnas bruk av tobaks- och nikotinprodukter
Rökavvänjning är en av sjukvårdens mest kostnadseffektiva behandlingar. Ett rökstopp vid 30 års ålder förlänger livet med 10 år, för åringar handlar det om år, och oavsett ålder minskar risken för hjärt- kärlsjukdom samt många andra sjukdomar. Det finns detaljerad kunskap om hur, av vem, hur ofta, hur intensivt, o s v och vilka resultat man kan förvänta sig.
Daglig rökning fortsätter att minska. Under år uppgav 6 procent både kvinnor och män att de röker dagligen. Dock finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper, exempelvis har den dagliga rökningen inte minskat bland personer med förgymnasial utbildning. Bruket av e-cigaretter ökar bland unga och de blir den vägen nikotinberoende, vilket ofta kombineras med traditionell rökning.
Det finns skäl att tro att andelen med svårare beroende kommer att öka. Läkare åtnjuter stort förtroende och har enastående möjligheter att lyfta tobaksfrågan. Korta frågor till patienten kan väcka intresse och starta en behandlingsprocess som leder till rökstopp. Bruket av tobak orsakar mycket smärta och lidande och dessutom hämmar det läkning och andra behandlingsresultat.
Vad händer i lungorna vid rökning?
Det är associerat till såväl vanliga symtom t ex hosta, heshet, andfåddhet, insomni, humörpåverkan som allvarliga sjukdomar. Det finns starka medicinska skäl att systematiskt dokumentera tobaksanvändning. Inte blir det sämre av att frågan i sig kan få en viss andel att sluta röka. Uppgiften om aktuell tobaksvana bör vara lätt att hitta i journalen.
Oftare handlar det om en resa med upprepade återfall och återkommande stödinsatser från behandlaren. Sålunda liknar dagligrökning en kronisk sjukdom.
Rökavvänjning
Liksom vid andra kroniska sjukdomar är det väsentligt att vården organiserar sig i team, där olika kompetenser har olika roller. Samverkan behövs för att kunna ge ett effektivt rökavvänjningsstöd. Rökavvänjningen är en i högsta grad motiverad behandling. Den är vetenskapligt väl utforskad och evidensbaserad — men den är en marginalföreteelse i vården. Fortfarande är rökavvänjning en behandling som patienten aktivt behöver välja och efterfråga om den ens finns tillgänglig.
Vid andra vanliga riskfaktorer som hypertoni, hyperglykemi eller hyperkolesterolemi, är det snarast ett aktivt val eller försummelse att avstå behandling. Att känna till hur läkemedlen ska användas och skriva recept och vid behov licenspreparat se nedan om cytisin! Rökfria mottagningar inklusive entrén är en självklarhet idag. Eftersträva att det finns material i form av affischer, trycksaker och tidskrifter med tobakspreventivt innehåll i väntrummet t ex material som beställs från Sluta-Röka-Linjen, Läkare mot Tobak, Psykologer mot Tobak, Folkhälsomyndigheten, Cancerfonden, Hjärt-lungfonden eller Apoteket.