Hur länge har vindkraft funnits
Vindkraften har en lång historia och mycket har hänt sedan människan började utnyttja vinden som kraftkälla. Utvecklingen har gått från det enkla seglet, till väderkvarnar och enkla pumpstationer för att idag ståta med meter höga torn och verk ända upp till 6 MW. Men det har varit långt ifrån självklart att vindkraftverken skulle växa till dagens storlek och bli en energikälla att räkna med.
Under förra året slog dessutom den svenska vindkraften rekord och ökade sin produktion med 40 procent.
Vindkraftverkens historia – Nätverket för vindbruk
Men hur ser framtiden ut? Vindkraftens framtid ser lovande ut och utbyggnaden expanderar relativt kraftigt och kommer troligen att vara en viktig del av den förnybara energiförsörjning som ska byggas i Sverige. Förutom EU:s generella miljö- och klimatmål har Sveriges regering beslutat om mer långtgående nationella åtaganden i klimat- och energipolitiken. Och år ska 50 procent av Sveriges energi komma från förnybara källor.
Många menar att en utbyggnad av vindkraften är det enda realistiska sättet för att vi ska kunna nå det målet.
Vindkraft i Sverige – Wikipedia
Men vindkraftens framtid är inte spikrak, det finns många problem och en del motstånd. Till exempel trädde en ny kärntekniklag i kraft 1 januari i år, en lag som tillåter att ny kärnkraft byggs. Samtidigt blir andra alternativa energikällor som till exempel solkraft allt mer konkurrenskraftiga. Det förbud som Försvarsmakten införde gäller för all ny vindkraft inom en radie på 40 km från samtliga militära flygplatser i landet.
Beslutet innebär att en yta lika stor som Danmark undantas vindkraft. Uppemot 1 vindkraftverk med investeringar på över 25 miljarder kronor hotas. Utöver detta så finns det problem med elnät och oklarheter med det gemensamma elcertifikatsystemet som Norge och Sverige utarbetar. För de aktörer på marknaden som är intresserade av att satsa på vindkraft är det viktigt att veta hur styrmedel som till exempel elcertifikat, regler samt andra omvärldsfaktorer påverkar lönsamheten för vindkraft.
Det har visat sig att faktorer som påverkar vindkraftens utbyggnadstakt är tillståndsprövningen, elpriset, anläggningarnas effekt, elcertifikatsystemet samt konkurrerande intressen. Där just elcertifikaten spelar en avgörande roll. För att driva på utvecklingen av vindkraft och annan elproduktion från förnybara energislag infördes elcertifikatsystemet i Sverige.
Och enligt en rapport från Elforsk är idag elcertifikatsystemet den absolut viktigaste faktorn.
Utan detta stöd skulle det i de allra flesta fall inte vara lönsamt att bygga ut vindkraft. Vid vissa gynnsamma förutsättningar som till exempel sjunkande investeringskostnader för vindkraft i kombination med höga elpriser skulle en mindre utbyggnad dock kunna ske även utan detta stöd. I samma rapport kan man även läsa att den fysiska potentialen för vindkraft i Sverige är enorm.
Och även att den tekniska potentialen, det vill säga med hänsyn tagen till bland annat ytor där det inte går att bygga eller där konflikter av olika slag föreligger, är mycket stor. Elforsks beräkning visar en total teknisk vindkraftpotential på hela TWh per år på land och 46 TWh per år till havs. Denna beräknade tekniska potential är i viss mån teoretisk.
Men Elforsks resultat har ändå visat att det finns en stor tillgänglig potential, betydligt större än den potential som antas vara möjlig till Prognosen för utbyggnaden av vindkraft är trots allt mycket god, och det finns många goda incitament för en utbyggnad av vindkraften i Sverige. Bland annat att Sverige är sammanbundet med det europeiska elnätet och elproduktionen ute i Europa där det fortfarande finns väldigt mycket fossil kraft.
Detta innebär att Sverige kan sälja förnybar el till andra länder inom EU vid ett överskott och få exportintäkter. Eftersom det inom EU är bestämt att 20 procent av energikonsumtionen år ska komma från förnybara källor finns det goda förutsättningar för Sverige att sälja sitt överskott av förnybar el.
Vindkraftens historia och utveckling - Del 3
Framför allt om projektet dessutom ligger inom ramen för samarbetsmekanismer i EU:s förnybarhetsdirektiv. Detta innebär att en EU-medlemsstat kan ingå avtal med en annan medlemsstat om att köpa eller sälja ett förnybart värde i förhållande till den egna statens åtagande för att uppnå sina nationella åtaganden. Här har Sverige en stor fördel jämfört med andra EU-länder eftersom produktionskostnaden för vindkraft är relativt låg här.