Kan plst leda till cancer
Man talar om riskfaktorer för en viss sjukdom. De är inte den direkta orsaken, men har en avgörande betydelse för hur stor risken att drabbas är. Ärftlighet är nästan alltid en riskfaktor för sjukdomar och går inte att ändra på, men många andra riskfaktorer kan vi påverka. Våra matvanor rankas idag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige.
De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt. När man läser tabellen nedan är det är viktigt att komma ihåg att staplarna är en kombination av hur starkt sambandet mellan riskfaktorn och ohälsa är, och hur vanlig riskfaktorn är i befolkningen. Högt blodtryck är vanligt i Sverige.
Mat vid cancer
Den som har högt blodtryck har en högre risk att drabbas av andra sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och försämrad blodcirkulation i benen. Åldern ökar risken för högt blodtryck, men även andra saker påverkar. Att dricka mycket alkohol, att äta mycket salt mat, att röra på sig för lite och att vara överviktig kan bidra till att blodtrycket blir för högt.
Matvanor som däremot minskar risken för högt blodtrycker är att äta mycket frukt och grönt, magra mjölkprodukter och lite salt. Fetma och övervikt kan vara svåra att leva med, och dessutom ökar de risken för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 samt flera typer av cancer. Eftersom så många i Sverige har övervikt eller fetma är det ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem.
Överskott av kalorier är det grundläggande problemet, men orsakerna som leder till det är väldigt många och komplexa. Det går inte att paka ut ett särskilt livsmedel, livsmedelsgrupp eller näringsämne som "orsaken", även om vissa livsmedel är energirika och omtyckta av de flesta. Några exempel är kakor, choklad, läsk och glass. Man kan även äta för stora portioner än man behöver av nyttiga livsmedel.
Vissa mediciner och sjukdomar gör det väldigt svårt att bibehålla en normalvikt. Samtidigt är dagens samhälle utformat på ett sätt som gör det väldigt lätt för oss att äta mer än vi behöver och röra oss mindre än vad kroppen mår bra av.
Ge en rosa gåva
Social ojämlikhet har stor inverkan på levnadsvanor och hälsa. Inte minst på matvanorna. Forskning visar att socioekonomiskt utsatta grupper äter sämre och är mer drabbade av hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och fetma. Utöver de redan nämnda riskfaktorer - matvanor, högt blodtryck, övervikt eller fetma - är följande viktiga riskfaktorer som kan höga risken att utveckla kroniska sjukdomar:.
Om man bara har en riskfaktor är risken relativt liten.
Symtom och tecken på cancer
Har man däremot flera riskfaktorer är risken betydligt större. Hur mycket de enskilda riskfaktorerna spelar in varierar mellan de olika sjukdomarna. I de nordiska näringsrekommendationerna NNR sammanfattas vilken slags mat som kan bidra till att hålla sig frisk från kroniska sjukdomar som till exempel benskörhet, vissa typer av cancer, diabetes typ 2 och sjukdomar i hjärta och blodkärl.
Det är grunden för kostråden.
Matvanor och sjukdom
Socialstyrelsen ansvarar för att stödja personal inom hälso- och sjukvården till att ge råd om mat till patienter med en viss sjukdom. Benskörhet, osteoporos, är en vanlig sjukdom som gör att man får lägre bentäthet och ökad risk för benbrott. Att motionera regelbundet och äta mat som innehåller kalcium och D-vitamin kan bidra till att minska risken för att drabbas. Om benskörhet - Cancer är en process som börjar med en skada på cellens arvsmassa.
Skadan kan läka eller leda till att en cancercell bildas. Slutligen växer den skadade cellen till en cancertumör. Det tar lång tid, upp mot 20 år, från första skadan på cellen till dess att en tumör bildats.