Sköter väl elev sina
Alla elever i grund- och gymnasieskolan har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, utifrån sina förutsättningar. För att nå dit har alla elever rätt till ledning och stimulans i skolan. En del elever har behov av någon form av stödinsats under en kortare eller längre tid. Det finns två olika stödinsatser; extra anpassningar och särskilt stöd.
Det krävs inte någon diagnos för att ha rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd. Det här gäller vid behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Om du tror att ditt barn behöver stöd i skolan ska du ta kontakt med skolan.
Verktyg för arbetet med alla elevers lärande, utveckling och hälsa
Prata antingen med ditt barns lärare eller med rektorn. Det är rektorn som har det yttersta ansvaret för att alla elever får det stöd och den hjälp som de behöver. Skolan ska göra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om en elev behöver det. Det här kallas för extra anpassningar. Om anpassningarna inte är tillräckliga kan eleven ha rätt till särskilt stöd.
Skolan ska titta på hela skolsituation för eleven, alltså även hur det fungerar utanför klassrummet — till exempel på raster och i matsalen.
Om ditt barn riskerar att inte uppfylla bedömnings- eller betygskriterierna i ett eller flera ämnen som minst ska uppfyllas ska skolan snabbt ge stöd i form av extra anpassningar. Det kan till exempel vara.
Främja psykisk hälsa
Om de extra anpassningarna inte räcker till eller om det bedöms att extra anpassningar inte kommer att vara tillräckliga ska rektorn se till att utreda om eleven behöver särskilt stöd. Skolan ska även utreda en elevs behov av särskilt stöd om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Särskilt stöd är alltså insatser av mer ingripande karaktär och som ofta är mer omfattande och varaktiga än extra anpassningar.
Om utredningen visar att ditt barn behöver särskilt stöd ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram är en skriftlig, konkret plan för vilken form av särskilt stöd som ditt barn behöver för att uppfylla bedömnings- eller betygskriterierna. Det ska stå i åtgärdsprogrammet när åtgärderna ska utvärderas och vem som ansvarar för varje åtgärd.
Om ni vill kan du och ditt barn vara med när åtgärdsprogrammet utarbetas, så att ni kan ge er syn på skolsituationen och kan komma med förslag på åtgärder. Har ditt barn en funktionsnedsättning kan skolan anpassa genomförandet av ett nationellt prov. Det är alltså inte provet som anpassas utan själva genomförandet. Anpassningar kan till exempel vara att eleven får. Det är rektorn som i första hand beslutar om anpassningar, men rektorn kan överlåta beslutet till en lärare.
Du och ditt barn ska i god tid före provet få veta vilket stöd som skolan kommer att ge vid provtillfället. Om du inte tycker att det stöd som ditt barn får är till hjälp ska du i första hand prata med läraren eller rektorn. Om inte det ger resultat kan du kontakta ansvarig tjänsteman i kommunen om det gäller en kommunal skola. Är det en fristående skola kontaktar du i stället skolans styrelse.
Självständighet kräver att elever lär sig hur man lär sig
Du kan också vända dig till Skolinspektionen för att lämna uppgifter om missförhållanden. Lämna uppgifter om missförhållanden på Skolinspektionens webbplats Länk till annan webbplats. Om du är missnöjd med skolans beslut om åtgärdsprogram kan du överklaga beslutet. Det går att överklaga både innehållet i ett åtgärdsprogram och ett beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram.
Överklaga åtgärdsprogram Överklagandenämndens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här hittar du frågor och svar utifrån regelverket kring extra anpassningar och särskilt stöd.